Lets blogg...
Ok, nu är det dags att pröva det här forumet för att vädra sina inre... och yttre tankar och funderingar... Låter djupt va?? Sanna mina ord, här ska djupdykas...
Tror att jag ska börja i mammornas förlovade land... Här bor vi lyckliga, bullbakande, icke svärande och alltid oooootroligt förstående kvinnor som på något vis har lyckats!.. med bedriften att sprida vårt dna vidare... Det kräver inte så lite.. Först ska man lyckas hitta någon som vill blanda ihop sina gener, sen ska det funka att bära omkring på en stor mage i nio månader..(Stor mage i NIO månader??, japp, med den andra ungen hade jag en stor mage från dag ett!! sen blev den större..) Sen ska den ut... "Yippie ka yeah motherfucker..."(citat Bruce Willis som John McClane i Die hard) (jag pluggar...måste alltid vara noga med källförteckningen..inte ta credit för någon annans påhitt...är lite störd..japp!!) Vart bär det här iväg?? Jo mammalandet.. den ska ut....iiiiiiiiiiiiiii....Sen ska den ammas i månader och under hela tiden förväntas man vara en glad och käck kvinna som alltid ska lukta lite lätt kanel efter alla bullarna.... Sen sprack bubblan....
Jag har nyss lagt mina två små telingar och de är sååå söta när de sover.. Det är såå tyst och lugnt i huset och mamman kan blogga... Vilken lycka.. :)
Vid nattningen av sonen (3år) som nyss har börjat somna själv i sin säng så har en kvällsritual vuxit fram, två sagor som jag kan läsa rätt upp och ner och sen har jag(dumma mej) börjat att hitta på en egen historia som har gjort succe, så då måste jag hitta på en ny varje kväll...suck...
Nu låter jag som en missnöjd och sur mamma, men så är det inte, jag behöver bara ventilera mig lite..
Älskar mina små.... :)
